Sjuk midsommar
Jag kände mig ju inte riktigt pigg på tävlingen i torsdags, och efter att jag och hundarna kommit hem så blev det bara värre och värre. Hade lite förhöjd temp jämfört med 36.5 som är normalt för mig, och en timme senare hade det ökat på till 37.7. Så efter att jag bloggat om tävlingen blev det att krypa ner i sängen. Något firande av Lhines championat blev det alltså inte, men tjejerna fick iallafall lite korv och köttbullar på kvällsmaten.
Midsommarhelgen har spenderats på Lennys föräldrars lantställe. Vi åkte ut dit i fredags morse, och åkte hem idag under eftermiddagen. På midsommaraftonsmorgonen hade jag fortfarande feber, och det höll i sig hela dagen. Själva febern var egentligen inte det värsta, utan att jag hade så ont i halsen. Jag var helt öm runt hals och nacke, och det kändes ända uppifrån öronen och ner i halsen när jag svalde. Inte så skönt.
Jag låg nerbäddad i utemöblerna hela förmiddagen och Lenny skötte rastningen av hundarna som låg bundna på gräsmattan. Efter sillmiddagen, eller fiskbullemiddagen som det blev för mig, kände jag mig piggare så då tog jag och Lenny en långpromenad med tjejerna och plockade blommor. På kvällen grillades det vildsvin, och Thyra och Lhine fick festa på varsitt grisöra.
Igår var febern borta, så det blev både championatsfika, en tur till Valdemarsvik för att äta årets första mjukglass och på kvällen tog vi bilen till skogen för att kasta dummiesar. Till championatsfikat bjöd Lhine på en smaskig prinsesstårta som vi köpte med oss på vägen ner i fredags.
Det är inte många gånger som Lenny kastat dummiesar till hundarna, men igår så både kastade han och tränade med Thyra! Jag placerade ut dom på en punkt, och traskade sedan vidare en bit med Lhine och så kastade vi åt varandra. Hur smidigt som helst! Thyra fick ett par enkelmarkeringar, och både hon och husse skötte sig jättebra!
Lhine fick fyra enkelmarkeringar först, och sedan två dubbelmarkeringar på samma ställen. Enkelmarkeringarna var det inga som helst konstigheter med, men den första dubbelmarkeringen krånglade hon till. Att det var husse som kastade var en svår och nyttig störning. Den andra dubbelmarkeringen gjorde hon jättefint, när hon koncentrerade sig på sitt arbete istället för att kasta blickar på husse. ”Titta på mej! Titta på mej! Ser du vad duktig jag är?!?”.
Nu är vi hemma igen och snart ska det beställas pizza, som husse i förra helgen tyckte att Lhine skulle få när hon blivit champion. En pescatora, med tonfisk och räkor ska Thyra och Lhine få dela på. Låter ju riktigt äckligt, men hundarna lär ju inte tacka nej!
