Klockan är fortfarande förmiddag och efter en halvtimmes morgonpromenad med hundarna har jag hunnit med att träna mig själv och både Thyra och Lhine, utan någon som helst stress. Nu känner vi oss väldigt nöjda alla tre!
Lhine var som en helt annan hund att träna med idag. Äntligen har hon kommit ur sin skendräktighet! Fart och fokus var det egentligen ingen större skillnad på, men hela hon kändes mycket lättare och smidigare. Skönt att ha den gamla Lhine tillbaka, även om hon kämpat på bra under skendräktigheten.
Fritt följ, dirigeringsapportering och inkallning blev det idag. Vänsterhalterna var vad vi fokuserade på idag, där Lhine gärna vill runda av istället för att göra en snygg vinkel. Vi gjorde hela dirigeringsapporteringar, fast med belöning vid konen då den behöver få ett större värde. Inkallningskonorna stod väldigt nära vänsterapporten, så vid första dirigeringen så sprang Lhine till konorna först, och sedan till en ölburk som låg i gräset, men hon stannade aldrig upp utan fortsatte att leta efter apportbocken.
Det blev två inkallningar, den raka varianten som vanligt. Lhine gjorde en lite rolig grej på den sista, och sprang slalom mellan konorna. Vet inte om hon tänkte att konorna skulle vara på hennes vänstra sida som vid den första inkallningen, men sen insåg hon att hon sprang lite snett. Roligt att stå och se på iallafall.
Lilla Thyra som fick sin fjärde valpkull imorse bestående av två bollar, en groda, en jordekorre och någon annan konstig figur, fick träna lite freestyle. Nu när vi är klara i klass I blev träningen väldigt svår igen. Vi kommer satsa på klass II såklart, men än så länge vet jag inte ens vad jag vill lära Thyra för nya rörelser! Idag fick hon gå runt mig medan jag satt, halvsatt med utsträcka ben, låg ihopkrupen som en boll och låg helt utsträckt. Lite konstigt, men roligt tyckte Thyra.
Vi påbörjade även slalom mellan mina armar, men där skulle man verkligen behöva tre armar! Jag hinner inte riktigt med att belöna på rätt ställe, och vill inte att Thyra ska ha för mycket fokus på mina händer där jag har godiset. Aja, vet ju inte ens om det är något vi kommer ha med i nästa program. Än så länge står vi på ruta noll. Helt utan låt och program. Jag har verkligen aningen aning om hur mycket svårare nästa program måste vara jämfört med programmet vi haft nu i klass I…
Bättre sent än aldrig! Här kommer filmen från freestyletävlingen som Skarpnäck HU anordnade på Stockholm Södra BK den 7:e maj. Vår andra start i freestyle klass I, där vi tog vårat andra uppflyttningspoäng och vår andra klassvinst!
När alla dagishundar fått sin promenader på eftermiddagen så skulle Frida klippa klorna på Evas pojkar, och även kolla analsäckarna på en av dom. Passade på att fråga Frida om hon hade lust att kolla dom på Lhine också. Jag har försökt känna och klämma efter dom, men det är ju inte lätt att hitta något när man inte vet vad man letar efter riktigt.
Lhine har aldrig fått hjälp med att tömma dom förut, utan brukar lösa det själv. (Blähä!).
Frida kände direkt att det fanns en del vätska och klämde till. Jävlar, det var inte lite som kom ut. Vätskan var tydligen inte helt fin. Själv vet jag inte alls hur den ska eller inte ska se ut. Samtidigt som de andra kände sig lite småäcklade över att en del vätska hade hamnat på bordet och inte bara i pappret, så såg jag att det även hade kommit på Frida! En linje över bröstet och ut på ärmen.
Sen kom stanken. Åh, herregud!
Maria hämtade badrumsspray medan vi andra torkade av Lhines byxor, bordet och Fridas tröja. Mitt i stanken och skrattet stod Lhine och viftade på svansen. Nöjd efter sin behandling och road av uppståndelsen som blev. Stackars Frida kände stanken överallt, så tröjan hamnade i tvättmaskinen och så blev det ansikts- och halstvätt inne på toaletten.
Som ett litet plåster på såren erbjöd jag tröjan jag hade på mig, eftersom att Frida skulle stänga och hade några timmar kvar att jobba, vilket tacksamt togs emot. När jag varit hemma en stund fick jag ett sms där det stod ”Jag luktar fortfarande bajs! Ha, ha!”.
Efter dagens lilla träningspass här hemma med konskick och dirigeringsapportering så ville Lhine ut och träna mer! Hon blev helt tokig när vi kom in. Hoppade på mig och sprang till dörren. Kul!
Jag hade ställt ut fyra konor, som dum-zätat, som vi gjorde skicken emellan. Provade även sneda skick mellan kon 1 och 4, och tvärtom, och Lhine tittade inte ens åt kon 3. Varvade mellan att springa ut och belöna vid konan och att låta Lhine få springa runt och ta belöningen hos mig.
Avslutade sedan med fyra dirigeringsapporteringar, där Lhine fick göra konskicken 2-3 gånger med belöning vid konan innan jag dirigerade henne vidare mot apportbockarna. Först tre apporteringar åt vänster, och sedan den sista åt höger. På den sista var suget självklart åt vänster, men hon sprang åt rätt håll direkt på min dirigering.
Ja, så där såg det ut i lördags när jag och Thyra gjorde vår tredje start i freestyleklass I. Lite segt tempo i starten, litet missförstånd där Thyra väljer att gå runt mitt ben istället för att snurra och sedan ett litet snubbel i slutet. Men lite är ju bara lite, så det räckte hela vägen till hattrick. Tre uppflyttningspoäng och tre klassvinster på raken!
Idag var det Lhines tur att få tävla, i lydnadklass elit! Det blev inget 1:a pris idag då vi råkade nolla två moment, men jag deppar inte över det. Istället känner jag mig faktiskt ganska nöjd över dagen! Vi hade kul inne på planen och fick förutom våra två nollor flera fina poäng.
Gruppmomenten gick fint, förutom ett extra kommando vid uppsättandet på platsliggningen. Fria följet var långt, med vändningar och halter åt alla håll, även i språng marsch(!). Vi har aldrig gjort höger eller vänster halt under språng förut, men Lhine tyckte det var superkul!
Dumrutan gick kanon, och likaså inkallningen! Snabb start, full fart och fint ställande och läggande. Sen var det då dags att försöka hitta den oranga rutan bland alla maskrosor på den oklippta planen… Lhine hittade knappt ens till konen. När jag skulle skicka henne vidare till rutan kom det självklart en massa trafik på vägen, bara några få meter bakom Lhine, så jag väntade några sekunder med att skicka henne och då hade hon hunnit tappa tänket.
Hon sprang snett förbi mig, och jag borde kanske haft is i magen och låtit henne få leta själv en stund, men stoppade henne och försökte dirigera henne istället. Lhine fattade nada, så jag skuttade glatt fram till henne och riktade henne mot rutan och så sprang vi dit tillsammans. Dirigeringsapporteringen blev också väldigt svår, och den konan såg inte Lhine alls. Hon hamnade i framkant av cirkeln, till höger om konan. Ingen bra placering, men jag provade att skicka henne därifrån och då hamnade hon såklart på mitten. Rätt apportbock kom in till slut, men innan dess hann hon tyvärr klippa mittenapporten när jag stoppat henne och skulle dirigera om.
Fin metallapportering, med ett litet tveksamt gripande. Vittringsapporteringen blev en liten rysare, då pinnarna självklart inte syntes i gräset och Lhine sprang sisådär 10 meter för långt ut. Men hon letade, och letade. Funderade en stund och letade sig sedan tillbaka till pinnarna. Nosade sig fram lugnt och fint… och plockade självsäkert upp den näst sista pinnen direkt och skyndade in till min sida. Rätt pinne! I fjärren kom Lhine fram något vid skiftet stå-> sitt och på sista läggandet fick jag ge ett extra kommando.
Som sagt, vi hade kul inne på planen idag och nu jag vill tävla mer!
Sittande i grupp 10 Platsliggning 8.5 Dk
Fritt följ 8.5 Sent sättande
Dumrutan 10 Inkallning 9.5 Något sent läggande
Rutan 0 Många kommandon, gör ej moment
Dirigeringsapportering 0 Lyfter fel
Metallapportering 9 Tveksam
Vittringsapportering 9 Tveksam
Fjärrdirigering 8.5 Dk, flyttar sig något
Resultatet blev ett 2:a pris med 228.5 poäng (och 2:a placering).
Idag var det dags att åka upp mot Stockholm, igen, med förhoppningarna att lyckas ta vårat tredje uppflyttningspoäng i freestyleklass I, och titeln FDI!
Känslan inför dagens tävling har inte varit helt rätt i veckan. Först Thyras svullna hasled i måndags, och sen tycker jag inte riktigt att hon var varit sig själv. Börjar misstänka att hon är lite skendräktig, för Thyra som brukar uppskatta att jag bäddar fint åt henne har i veckan kastat filtar och bäddar åt helvete… Det var ju inte många dagar efter Lhine som hon började löpa, och hon skulle ha valpat igår…
Aja. Träningen igår kändes bra så vi kom iväg iallafall. Bara tio anmälda i klass I, och vi hade startnummer sex, så idag skulle det bli snabbt avklarat. Ännu snabbare gick det när en flyttat upp till klass II och en var struken. När vi väntade på vår tur att bli välkomna in på planen blev jag både nervös och stressad, men lyckades samla ihop mig någorlunda.
Tassarbetet började fint, men så började jag stressa på och Thyra undrade vad fan jag höll på med. Hon kändes lite loj i början, men det som är så himla bra med freestyle är ju att man får prata med hunden! ”Gå runt, bra, rätt, runt, rätt, runt!”. Snart var Thyra med mig igen! Idag gjorde vi vårat sämsta nummer tror jag. Ha, ha. Jag lyckades både trampa på stackars Thyra och snubbla över henne. Dessutom blev det ett ordentligt fel i programmet, när Thyra tog ett varv runt mitt ben istället för att snurra. Oj, då!
Kul hade vi iallafall, och jag skrattade åt våra missar samtidigt som jag busade med Thyra på väg ut från planen. Trots våra missar så kändes det väldigt bra idag med. Med tanke på vilka goda marginaler vi haft ner till gränsen för uppflyttningspoäng tidigare så sa känslan att vi hade klarat det igen. Idag var laptopen med i väskan, så när jag belönat klart Thyra satte vi oss vid våra grejer och slog upp den.
Woho! 25.55 poäng med uppflyttning, och FDI! Vi klättrade även in högst upp på resultatlistan, med fyra startande kvar. När klassen var klar och alla resultat var uppdaterade så låg vi kvar högst upp. Ha, ha. Vi vann igen! Även idag vi högst poäng i samtliga kategorier av alla startande i klassen.
Tre veckor. Tre starter. Tre uppflyttningpoäng. Tre vinster.
Three is a magic number…
Här kommer dagens poäng:
Domare 1, Linnéa Vejde
Utförande: 8.2 Programmets planering och kvalitet: 8 Tolkning av musik: 8 Något missförstånd. Jag vill se lite mer energi hos föraren. Supersnyggt program!
Totalt: 24.2
Domare 2, Renata Johansson
Utförande: 8.8 Programmets planering och kvalitet: 9.0 Tolkning av musik: 9.1 Snyggt!
Totalt: 26.9
Slutpoäng
Utförande: 8.5 Programmets planering och kvalitet: 8.50 Tolkning av musik: 8.55 Totalt: 25.55
Jahaja, då verkar jag ha löst problemet med att Lhine antingen ligger kvar i rutan eller kommer i väldigt osäker trav när jag kallar in henne, och istället så ligger hon och laddar för fullt och tjuvstartar när hon tycker att det är dags för en inkallning. Så det kan bli! Nu måste jag ”bara” försöka hitta något mellanläge…
Lösningen var egentligen hur lätt som helst. Det tog bara lite tid för Lhines matte att tänka till. Jag gjorde likadant som när vi tog tag i inkallningen med ställande och läggande, där Lhine stannade även om jag inte ropade ”Stanna!”. Så samtidigt som när jag kallade in Lhine från rutan så vräkte jag iväg belöningspåsen* och snodde åt mig den före henne. Snopet, snopet!
*En sån där tygpåse som man kan fästa i byxorna. Sällan jag använder den till det den är till för, utan först tyckte jag bara att det var smidigt att packa godiset i den istället för i påsar… och sen kom jag på att den var smidigare att ha i fickan än belöningsburken. Den är faktiskt lättare att kasta också.
Idag var tanken att åka till brukshundklubben och träna med Lhine efter jobbet, men det var så himla varmt att vi skippade det. En vittringsapportering fick det bli i solen innan vi åkte hem. Jobbarkompisen Frida fick lägga ut den åt oss, bland maskrosorna. Lhine satte full fart och sprang rakt över pinnarna, men fick dom i nosen och hittade snabbt tillbaka till dom. Hon nosade över dom snabbt, klippte en pinne och skyndade tillbaka till mig. Det gick läskigt fort, men det var rätt!
Nu under kvällen har vi varit ute och gjort en ruta och två dirigeringsapporteringar, tävlingsmässigt. Konskicket och skicket till rutan var kanon. Full fart! Däremot hade inkallningen från rutan ett väldigt tveksamt tempo, igen…
Dirigeringsapporteringen hade jag lagt upp så att konan stod i höjd med rutan startpunkt (som var markerad med en kona) och så la jag ut apportbockarna längs med sträckan mellan rutans kon och själva rutan. Därmed fanns det alltså en kon som retning åt ena hållet och rutan åt andra hållet.
Första dirigeringen blev åt vänster, där konan stod. Lhine sprang åt rätt håll, mot konan… rundade konan och plockade upp rätt apportbock! Woho, full fest med massa tjo, tjim och godis! Vid det andra skicket lät sig inte Lhine luras alls, utan tog raka vägen till rätt apportbock direkt. Duktiga tjejen!
Thyra har fått vila de här dagarna, då jag i måndags upptäckte att hon var svullen om höger hasled. Svullnaden vandrade neråt under dagen, och igår var den helt borta så förmodligen var det bara en överansträngning.
