Ordentlig lydnadsträning
Jobbade 6-11 idag, vilket är mitt favoritpass! Jag har ju hela dagen kvar, och framåt kvällen sen är jag helt slut och somnar gott eftersom att klockan ringt väldigt tidigt. Idag hade jag och mamma bestämt att vi skulle ses på Norrköping BK för att träna lydnad tillsammans när jag slutat jobbet.
För Thyra blev det ingen lydnad, utan vi passade att kasta boll och träna lite freestyle i väntan på att mamma skulle komma. Eller jo, lite lydnad blev det ju förresten, för hon fick visa momenten i klass II för mamma. Lätt som en plätt sa Thyra!
Lhine fick köra igenom elitklassen med kommendering. Vi körde dock inte hela programmet på en gång, utan efter rutan så fick hon sätta sig i bilen medan jag kommenderade och hjälpte mamma. Det gick både bra och mindre bra. Fria följet kändes inte bra, men det såg tydligen mycket bättre ut än det kändes. Mamma tyckte positionen blivit mycket bättre sen hon såg lite av vårat fria följ i januari. Själv har jag jättesvårt att vänja mig vid den nya positionen, för det känns som att Lhine går för långt bak. Skulle behöva bli filmad och se hur det egentligen ser ut.
Runt dumrutan hade jag samma problem som i fria följet, det kändes som att Lhine släpade. Alla skiften blev rätt, och mamma gav kommentarer direkt så jag kunde berömma Lhine utan att vända mig om och titta. Vid inkallningen valde jag att låta Lhine springa förbi första konan precis, innan jag vände och stack iväg med belöningen. Lhine sneglade på konan när hon sprang, så det blev nog himla bra att hon inte fick stanna. Rutan gick överraskande bra! Full fart till konen, rak väg in i rutan och helt okej position. Hon kunde gått lite djupare, men hade god marginal ändå till framkanten.
Efter pausen fortsatte vi med dirigeringsapporteringen, som blev jättesvår. Apporterna syntes inte mot gräset, och jag fick knappt iväg Lhine från konen. Hon gick runt, runt, runt. Till slut tyckte mamma att jag skulle skippa höger/vänsterkommandot, och bara dirigera henne med armen. Det har ju inte funkat alls förut, men idag funkade det minsann jättebra! Jag som bara hade tänkt använda rösten… Får nog ändra mig och använda handtecken, och skippa höger/vänsterkommando.
Efter ett par repetitioner gick vi vidare till metallapporteringen med hopp över hinder. Väldigt tveksamt tempo in. Vittringsapporteringen gick jättebra, trots lång väntan när pinnarna skulle läggas ut. Det blev två meter mellan varje pinne först. Ha, ha. Även fjärren gick jättebra, tycker jag iallafall. Något långsamma skiften, men det är ju vad vi har jobbat på nu. Att hon ska jobba långsamt och ha tyngd i tassarna och inte bara kasta sig framåt, bakåt, neråt och uppåt.
Det var verkligen nyttigt, för oss båda, att få köra igenom hela programmet med kommendering – och framför allt, få kritik, tankar och tips! Efter dagens träning är det tre grejer som jag känner att vi måste jobba mycket på; fria följet, dirigeringsapportering från kon och tempot in med metallapporten. Det får bli vår läxa tills jag och mamma träffas nästa gång!
