Thyra, dagens hjälte
Usch, usch, usch.
Släppte hundarna i den lilla skogstussen som ligger några hundra meter härifrån. De fick röja runt i den orörda snön, och precis som vanligt så kallade jag in dem emellanåt.
Efter en inkallning dröjer Lhine väldigt länge, och det är helt tyst i skogen. Ropar några gånger till, men så kommer en otäck känsla över mig och jag får inse att Lhine är borta. Ser mig omkring och den lilla skogen blir bara större och större, och i den orörda snön är det spår överallt.
Försöker ropa med självförtroende i rösten, men till slut irrar jag omkring och skriker i ren panik. Thyra gillar inte situationen och håller sig en bit bakom mig. Jag vänder mig om, för att kolla så hon hänger med, och kommer då på att jag kan försöka ta henne till hjälp!
Kopplar upp Thyra och frågar ”Var är Lhine?” och ber henne leta. Thyra stretar iväg i kopplet direkt, och jag hänger med genom buskar och snår. Till slut så möter vi Lhine på traktorspåret som vi följde in i skogen. Hon är helt slut med blå(?) tunga och blödande tassar. Jag kastar mig över henne och storbölar ”Dumma hund, gör aldrig om det där!”. Sedan sitter vi där i snön en stund alla tre och lugnar ner oss innan vi går hem…
Mona:
