Trött i sin tratt
Thyra är trött, matte är trött. Skriver mer imorgon.
Arkiv för januari 2011
Lång dag i Valla
Idag var det dags för GRK:s årliga Open Show i Valla ridhus. Mamma hade anmält fyra hundar och så skulle fyra Thyrabarn ställas.
Småstjärnorna Mira, Sasha och Lystra gjorde sin utställningsdebut i Puppy I, där alla tre blev placerade med HP! Sasha (H. Stjärnglimt) 2:a, Mira (H. Stjärnglans) 3:a och Lystra (H. Stjärnlyster) 4:a. Efter en lååång väntan var det sedan dags att hålla tummarna för Thyra/Tino dottern Silla (H. Quicksilver) i Junior II. Det blev en fin kritik, men tyvärr ingen placering då hon nyligen tappat all päls.
Efter ytterligare väntan var det till slut dags för mig att springa fram och tillbaka och byta hundar i de nio sista klasserna(!). I CK-klassen var Ingrid och Virus anmälda, och i jaktklassen Ingrid, Bacill och Virus. Annette på Waterfreak’s var snäll och ställde Ingrid, och i jaktklassen blev mamma så illa tvungen att ställa Virus.
I CK-klassen ställdes mor och dotter, Virus och Ingrid. Jag och Virus fick stå som 4:a, med Annette och Ingrid framför oss som 3:a med HP. Snabbt byte till Bacill som skulle ställas i cert-klassen, där hon blev placerad som 2:a med HP. Byte tillbaka till mamma Virus igen, som sprang hem en 2:a placering med HP i veteranklassen. Sen var det dags att bjuda domaren, och även publiken, på en härligt upplevelse!
I Special Veteran, för hundar som fyllt 10 år, stegade jag in med Kornet snart 15 år gammal! Hon mötte en fyra år yngre tik, och det trodde jag väl inte att hon skulle ha en chans emot. Kornet, som inte alls har en aning om sin ålder, travade målmedvetet på i ringen. Jag hade tänkt ta det lugnt med henne, men det var bara att hänga på! I konkurrensbedömningen fick Kornet springa om den andra tiken, och vann alltså klassen! Hon fick även klassens enda HP! Mina ögon blev tårfyllda på väg ut ur ringen.
Snabbt byte igen, till Bacill som skulle in i jaktklassen tillsammans med lillasyster Ingrid och mamma Virus. Bacill, Ingrid och Virus blev placerade som 1:a, 2:a och 3:a. Har för mig att jag och Bacill tog emot en HP-rosett, men hur det blev med de andra två har jag ingen aning om… och mamma kommer inte heller ihåg. På kritiklapparna är det tyvärr bara resultatet från den första klassen varje hund ställdes i som är ifyllt.
Sedan var det bara för alla tre att stå kvar för deltagande i bästa tikklass. Vi höll på att glömma bort Kornet, men Miras lillmatte Lisa var snäll och tog henne. Kornet, Virus och Ingrid blev avtackade, men jag och Bacill fick vara med länge, länge. Domaren hade jättesvårt att bestämma sig hur hon ville göra med dom som blev kvar. En efter en tackades hundarna av, och det blev till slut en 5:e placering i bästa tikklass för Bacill!
Våran dag var inte slut där, utan det blev Brace, avels- och uppfödargrupp också! I Brace ställde jag upp med Kornet och Virus, som är mor och dotter. Jag hade helt glömt av att försöka träna med dom innan, men det gick rätt hyfsat ändå. Kornet, som är döv, skötte sig faktiskt bäst. Virus tyckte det var mycket underligt att springa bredvid sin mamma. Att Kornet och Virus är väldigt lika höll domaren med om, så de vann klassen!
Sen blev det avelsgrupp med naken-Thyra och hennes fyra avkommor. Det blev en fin kritik och HP! I uppfödargruppen ställde vi upp med Bacill, Ingrid, Silla och Sasha. Alltså fyra olika kombinationer, efter två tikar. Även uppfödargruppen fick HP!
Där var våran dag slut, till slut. Klockan var alldeles för mycket, och jag hade en halvtimme på mig att packa ihop allt och ta mig bort till Linköpings hundungdom där det var dags för andra tillfället på freestylekursen med Thyra 18.00!
Grattis Yvonne och Exxon!
Tjoho, vad roligt!
Thyras son Exxon, Höstglädjens No Speed Limit
har idag tagit sitt tredje 1:a pris i lydnadsklass I.
LPI Höstglädjens No Speed Limit
Tjusigt!
En till operation
Lagom till Thyras förra ögonlysning upptäckte jag en pytteliten grej på hennes övre ögonlockskant. Bad Per Arvidsson, som ögonlyste henne, att kika på det. Han tyckte inte att hon behövde sövas bara för att ta bort den, utan det kunde tas om hon nån gång skulle bli sövd för något annat. Det stod jag och tänkte att jag skulle berätta för Björn igår när han började prata om att han ville att Thyras knöl i juvret skulle tas bort, men det glömde jag såklart bort!
Så idag blev det att ringa till Valla, igen, och säga till om ögat. Kom då även ihåg att fråga när jag skulle få komma och hämta Thyra på ett ungefär, eftersom att jag jobbar till 15.00. Jag skulle såklart vilja hämta Thyra så fort som möjligt, men kan ju inte smita från jobbet hur som helst.
Man brukar inte få komma och hämta förrän vid 16-17-tiden, så det var inga problem att jag inte kunde komma tidigare. Skönt det, för ett tag funderade jag på att skjuta upp operationen till tisdag när jag är ledig, men nu känns det skönt att vi hinner vara hemma i lugn och ro i nästan 1 1/2 dag innan det är dags att åka och jobba igen.
Veterinärbesök, igen
Det var ju inte länge sen jag var med Thyra på Valla för att kolla hennes tänder, och idag var det dags för ett nytt besök. Dagen efter förra veterinärbesöket hittade jag nämnligen en liten knöl, som en ärta, mellan de två sista tuttarna.
Jag hade även passat på att boka in blodprovstagning för DNA-testa Thyra för GR_PRA1. Vi hade tid 16.00, och eftersom att postlådan skulle tömmas en timme senare så fick Thyra börja med att lämna blod. Hon tyckte inte det var speciellt kul att sitta uppe på bordet, blodet rann sakta och de supermoderna blodprovstagningsgrejerna som ska hindra att det blir blod överallt ville inte samarbeta…
Det fick blir öppen kanyl och Thyra satt där så duktigt medan de tre rören fylldes, och inte en enda droppe gick till spillo. Hon fick så mycket beröm både av Sandra sköterska, och veterinär Björn när han kom in på rummet. Är man världens bästa Thyra så är man.
Sen var det då dags för Björn att undersöka knölen i Thyras juver. Han sa inte så mycket om den, men ville ändå att den skulle tas bort och skickas på analys. Inga roliga ord att få höra, men innan det kändes för jobbigt hann jag iallafall berätta om vår freestylekurs, fråga om stillheten efter operation och hur snart knölen borde opereras bort.
Eftersom att jag är så aktiv med Thyra så tyckte Björn att hon skulle opereras snart som möjligt, innan knölen blir till eventuellt besvär. Enligt honom skulle det bli en enkel operation, där det i princip bara behövs läggas ett snitt och klämma ut knölen. Efter fyra, fem dagar skulle Thyra få komma igång och röra på sig igen.
Han undrade vilken veckodag kursen låg på, och när jag sa att den var på söndagar varannan vecka och att nästa tillfälle är nu på söndag så gick han direkt och kollade om det fanns tid redan nu på måndag, och det gjorde det. Så på måndag ska jag åka och lämna Thyra på Valla innan jobbet, och hämta henne igen framåt sena eftermiddagen. Usch, vad jobbigt!
Simma, simma, simma
Bloggade riktigt bra där ett tag, men sen kom jag av mig igen. Fast vissa dagar så har man ju varken tid eller ork att sätta sig vid datorn.
Idag åkte vi till Norsholm direkt efter jobbet, där Lhine fick simma för näst sista gången. Vi var där i väldigt god tid, och efter en liten promenad kunde vi smita in en kvart tidigare. Lhine fick simma i fem omgångar idag, och första och sista omgången fick hon glida omkring hur hon ville. Jättemysigt!
Under den lite mer ordningsamma simningen fick hon simma 3 – 6 – 3. Jag provade även att låta jetpumpen vara på under de första tre minuterna. Efter simningen hoppade Lhine som vanligt glatt upp på duschbordet och njöt av den varma duschen. Tänk om det kunde vara lika skönt att duscha hemma…
På måndag är det dags för det allra sista simpasset… Det kommer kännas lite ”tomt” att inte åka till Norsholm en gång i veckan sen.
Två ska bli tre
Om 6 1/2 kommer flocken att utökas med ännu en fyrbening. Då kommer Thyras dotter Lystra hit och ska bo hos oss under 2 1/2 vecka medan hennes matte och husse gottar sig på soliga stränder i Thailand.
Parningsplaner
Nu är det klart, det blir en favorit i repris! Under sitt nästa löp, som väntas i februari/mars, kommer Lhine att paras med Tino, Combine Nintendo!
Både jag och mamma är väldigt förtjusta i Tino och väldigt nöjda med Quick/Speedkullen, så kombinationen Tino/Lhine pratade vi om ganska tidigt. Tanken var dock att vi skulle vilja få låna honom till Lhines valpkull nummer två, eftersom att hon skulle ha parats under hösten och då skulle inte Tino/Thyra-valparna ha hunnit fylla 1 år och bli röntgade än.
Lhines förra löp kom ju väldigt olägligt och alldeles för tidigt sist. Bara några dagar efter att Thyra fått sina Småstjärnor, så då var det inte alls läge att para henne. För det första hade vi inte hittat någon annan hane än, och två kullar så tätt inpå varandra? Näe… Då dök tankarna på Tino upp igen, för nu skulle ju Quick/Speedkullen hinna bli röntgad!
Förutom att röntgenresultatet skulle se bra ut, så skulle både Tino och Lhine testas för GR_PRA1. I förra veckan kom både Tinos testresultat och de två näst sista röntgenresultaten. Tino är, precis som Lhine, fri från GR_PRA1 och röntgenresultaten ser väldigt bra ut!
Kombinationen Tino/Lhine känns jättespännande, och jag tror att valparna kommer bli riktiga krutpaket! Jag hoppas även att vi kommer packa ihop storleken lite igen. Lhine är ingen jättestor tik, men hon skulle kunna ha både kortare kropp och ben. Mamma och jag gillar ju s.k ”pocket-size”, som Henric Fryckstrand uttryckte det när jag ställde Ingrid för honom när hon var 8 månader.
– Hur gammal? 6 månader?
– Nae, svarar jag och ler fånigt.
– 7 månader?
– Nae. 8 månader, svarar jag och ler ännu fånigare.
– Jaha, pocket-size? Det är ju bra om man vill ha fler, då tar dom inte så stor plats!
Lilla Ingrid vann sin klass med HP den dagen och blev 2:a bästa tikvalp, så storleken hade ingen betydelse. Där kom jag ifrån ämnet lite, men jag är iallafall väldigt glad över att vi får låna Tino till Lhine. Nu är det bara att invänta löpet och hoppas att allt kommer gå bra.
Deprimerande träning
Äntligen så har det börjat bli barmark lite här och var, så nu under kvällen har Thyra och Lhine fått sig varsitt kort träningspass på gångbanan utanför. Nu när detta töväder med en massa slask, blask och översvämningar verkligen har satt fart så hoppas jag att det är våren som är på väg.
Efter ett roligt freestylepass med Thyra där vi satte ihop två små kedjor med två och tre rörelser i, så gjorde jag något riktigt dumt. Jag gick ut och tränade fritt följ med Lhine. Suck!
Lhine tyckte att det var jättekul att äntligen få komma ut och träna på riktigt, men jag tror att det såg förjävligt ut. Tror är ordet som gör mig deprimerad. Att belöna vid rätt tillfälle är ju inte lätt när man själv inte har en jävla aning om hur det egentligen ser ut, och man vill ju inte belöna när hunden går för långt fram, vinklar ut rumpan eller har släppt vid helt om, vilket jag tror att Lhine gjorde idag. Tror.
Jag vet inte heller vad jag ska göra åt de problemen som jag tror att vi har. Jag vet att Lhine släpper vid helt om, framför allt vid språng marsch, men har ingen aning om hur vi ska få tightare vändningar. Tips någon? Vi kan ju inte bara gå rakt fram liksom…
För att göra mig själv lite gladare igen så tränade vi fjärrdirigering när vi kom in. Har börjat använda hundarnas röda bädd till det momentet, och det har gjort stor skillnad istället för att träna på det hala golvet. Vid skiftet stå -> sitt så är det lättare för Lhine att hålla baktassarna frysta, och lättare för mig att se så att hon inte lyfter någon tass. Vid skiftet ligg -> sitt använder vi bäddkanten för att få till snygga uppsitt. Lhine ligger då halvt på golvet, och ska kasta sig upp och sätta framtassarna rakt under sig på bädden… och inte på golvet.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
