Punktering, del II
På lunchen ringde pappa med den härliga nyheten att det inte gick att laga däcket. Tydligen var det helt sönderslitet inuti. Suck!
– Men, ska du ha ett nytt däck eller?
– Jaaa *suck*, vad ska jag göra annars?
– Du kan ju ta cykeln!
Ha, ha. Det vore ju snyggt, cykla med två hundar på motorvägen till och från jobbet.
Kändes ju inte jätteroligt att behöva köpa ett nytt däck, och ordet ”nytt” gjorde att jag såg 800-1000:- försvinna iväg. 1 1/2 timme senare kom pappa förbi med det nya däcket, eller rättare sagt det bättre begagnade däcket, som bara hade kostat 250:-. Det hade faktiskt min plånbok råd med, men farfar var snäll och bjöd på däcket!
Imorgon ska jag försöka ta mig tid att dra vinnaren av den personliga almanackan. Ni är över 100 stycken som är med och tävlar om den, och nästan alla har länkat tillbaka till tävlingen. Kul!
