Småstjärnorna 4 dagar
Arkiv för augusti 2010
Det finns hopp!
Dagens lunchruta gick riktigt bra. Visserligen satte sig Lhine vid konen och sprang in från fel håll i rutan, men ibland måste man tänka på vad hunden inte gör… och i Lhines fall så vek hon inte ut snett bakåt och började leta efter något att apportera!
Rutan fick sen stå kvar, och så körde vi en omgång i spöregnet innan vi åkte hem från jobbet. Lhine blev supertaggad direkt när hon insåg vad vi skulle göra. Vid utgångspunkten satt hon och stirrade på mig med en blick som såg ut att säga ”Säg det då! Säg det då!”. Full fart ut till konen, och full fart raka vägen in i rutan. Hade varken leksak eller godis på mig, utan det fick bli jubel, applåder och en massa trams ute i rutan som belöning.
I morgon kommer vi börja dagen med samma ruta igen…
Lhine då?
Det har inte nämnts så mycket om Lhine här i bloggen på ett tag, men jag lovar att hon inte är bortglömd. Eller förresten, i lördags blev hon lite bortglömd när vi for iväg till Valla. Glömde säga ”Hej då Lhine! Kommer snart!”, så hon hade varit lite orolig. Stackarn.
Igår och idag har hon iallafall fått en massa uppmärksamhet och träning. Mellan mina jobbpass igår så tog vi en långpromenad vid jobbet, och hade dummiesarna med oss. Det blev en hel del linjetag som droppades lite här och var. En del fick Lhine se och andra inte. Vräkte även iväg ett par dummies när Lhine var ”ledig”, som hon fick springa efter och hämta direkt. Ibland måste man ju få lattja lite!
Idag har vi varit på bruksa och tränat lydnad med Carro och Lando. Vittringsapportering och dirigeringsapportering fick det bli för Lhine. Vi har bara tränat med doftfria pinnar tidigare, så det skulle ju bli intressant att se hur hon skulle reagera när alla luktade människa. Hela momentet var lite ringrostigt i början. Lhine slarvade runt, plockade fel, frågade efter hjälp o.s.v… så då följde jag med henne fram så vi fick bort springdelen, och sen lossnade det!
Dirigeringsapporteringen gick väldigt, väldigt bra idag. Vilken skillnad mot när jag och Carro tränade sist! Hon gick ut ordentligt från konen, och åt rätt håll – alla gånger. Lhine var kanonduktig idag, och jätterolig att jobba med. Full fart och en massa glädje! Härligt, härligt!
Imorgon är planen att ställa upp en ruta under lunchen, och se hur det kommer funka med tanke på att vi tränade dirigeringsapportering idag…
Fortsättningen
Nu har jag varit vaken i 33 timmar, och håller på att bryta ihop av trötthet. Skulle vara så skönt att krypa ner under täcket och sova ett par timmar, men eftersom att jag ska jobba imorgon så måste jag försöka orka hålla mig uppe till ikväll så att jag kan sova inatt.
Med tanke på att det inte kom några mer uppdateringar i natt efter den fjärde valpen så har ni kanske själva listat ut att fortsättningen inte blev så enkel… Ska försöka fatta mig kort.
Efter den fjärde valpen fortsatte Thyra att ha värkar, men någon valp kom det inte. Efter en timme höll Thyra fortfarande på och jobbade, och likaså efter två och tre timmar. Det kändes så klart inte ett dugg bra. Mamma ringde till Strömsholm, som inte kunde säga mer än det vi redan visste. Att åka till Strömsholm skulle innebära att vi skulle vara framme hos dom samtidigt som de öppnade jouren på Valla, så det blev en hemskt lång väntan fram tills att det var dags att packa in Thyra, som fortfarande kämpade med valp nummer fem, och hennes fyra små flickor i bilen för färd mot Linköping.
Vi var framme strax innan de öppnade, och fick komma in på ett rum direkt. Det dröjde dock 40 minuter innan veterinären kom in till oss. Thyra fick hoppa upp på bordet direkt, och veterinären kunde känna att det låg en valp långt ner. Precis när hon skulle hjälpa Thyra att få ut valpen, så tog Thyra i ordentligt och fick fram den själv – lite mer än 6 timmar sedan den förra valpen! Tyvärr var valpen stendöd, en tik.
Veterinären kunde känna att det fanns en valp kvar, och efter ett blodprov fick vi gå bort till röntgen. En valp fanns det kvar i magen, som låg högt upp. Tillbaka på rummet fick Thyra dropp och så tyckte veterinären att vi skulle prova att ge henne en spruta som skulle hjälpa henne med värkarna. 10-15 minuter skulle det ta innan sprutan skulle verka, och den skulle då hjälpa Thyra att få kraftigare värkar upp till 20 minuter. Redan efter tre minuter satte värkarna igång ordentligt. Varken jag eller mamma hade vågat tro att den sista valpen fortfarande skulle kunna vara vid liv. Så fort jag bara såg huvudet ropade jag till mamma ”Nu kommer den!” och började torka den våldsamt med en av handdukarna vi hade med oss.
”Den lever!”. Vilken lycka att den kom ut så smidigt, att Thyra slapp bli snittad, och att den var vid liv!
Förutom att vi hoppades på att den sista valpen skulle få vara vid liv, så hoppades vi även på att det skulle vara en hane – men icke, ytterligare en tik. Så sex valpar hade Thyra i magen, precis som jag trott hela tiden, och bara tikar. Det var verkligen oväntat! Lite synd att det inte blev någon hane, då en valpköpare väntat på en hanvalp sedan vi parade Lhine.
När allt var klart var vi bara så himla glada över att valpningen fick ett lyckligt slut! Att vi bara fick med oss fem valpar hem istället för sex kändes inte allt för tungt, men det hade nog känts tyngre om den döda valpen varit en hane.
Tyvärr så har jag glömt lilla objektivet hemma i Norrköping, så jag kan inte bjuda på fler bilder än den halvkassa här ovanför. Förstår mig inte alls på mammas Canon Eos 1000D. Ni skulle bara veta hur jag svor här igår kväll när jag kom på att jag inte haft en enda tanke på att packa ner mitt lilla objektiv.
Lång natt
00:55 Tik, 400 gram.
01:25 Tik, 400 gram.
02:10 Tik, 475 gram.
03:25 Tik, 450 gram.
Fortsättning följer…
Hälsat på hos min tjockis
Thyra trivs bra ute hos mina föräldrar, men hon tycker inte om att vara där allt för länge utan mig, så efter jobbet igår åkte jag ut till Hälla och sov kvar där. Idag innan det var dags för mig att åka och jobba igen så tog vi en promenad runt byn.
Idag är Thyra på dygn 60, och nedräkningen har börjat. Än så länge är allt väldigt lugnt, och jag håller tummarna för att valparna kommer på lördag som beräknat. Då kan husse vara med vid valpningen, och Johanna kan hoppa in och jobba istället för mig.
Tomt
Thyra är mammaledig och Lhine har tagit semester ett par dagar, så båda två är ute i Hälla. Fast jag tänker inte sitta här och deppa över att vara hundlös. Imorgon efter jobbet åker jag och Lenny till Göteborg! Det blir två nätter på hotell, en dag på Liseberg och en dag i Nordstan.
Svårt att få en rättvis bild av magen
Thyra är nu på dygn 51, och det börjar bli lite jobbigt att stå vackert, även om hon inte ser så tung ut…
… men tjock, det kan jag lova att hon är!
Träningspaus i arbetet
När jag jobbar helg så har jag ett uppehåll på fem timmar mellan förmiddags- och eftermiddagspasset, och idag passade jag på att åka ut till mamma för att träna apportering. Det blev långa enkelmarkeringar på tre platser och sen avslutade vi med ett närsök.
Markeringarna på den första platsen blev jättesvåra för Lhine. Ungefär fem meter från nedslagsplatsen var det tre eltrådar i vägen, och för Lhine föll det sig inte ett dugg naturligt att bara hoppa över. Hon sprang längs med staketet och stannade sedan och såg ut som ett frågetecken. Hon tog sig genom trådarna till slut (hade varit enklare att hoppa över) och att hoppa tillbaka in i fårhagen var inget konstigt. Vid nästa markering blev det återigen stopp en liten stund på utvägen… Efter träningen fick Lhine hoppa fram och tillbaka över eltrådarna ett par gånger. In var inga problem, men ut var mycket svårare.
Både jag och mamma flyttade sedan på oss en bit, så vi stod på varsin höjd som Lhine och Igor fick springa emellan och hämta apporter. Några apporter spikades, medan andra var lite klurigare, men båda två löste dom på egen hand. Har tydligt märkt att min och Lhines träning går mycket smidigare nu när jag inte lägger mig i.
Som avslutning blev det som sagt ett närsök, i ett litet område med högt vassliknande gräs. Först fick Igor hämta två och sen fick Lhine hämta tre. Jag hade glömt visselpipan i bilen, men det funkade lika bra utan! Talade om för Lhine att hon skulle söka nära och gjorde det lilla söktecknet innan jag skickade ut henne, och hon förstod precis vad jag menade!
Lhines tunga var jättelång efter träningen, och jag tror att hon blev väldigt trött och nöjd för under eftermiddagen/kvällen låg hon helt utslagen i sängen på jobbet.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
