Kärlek
Lhine i husses famn på midsommarafton.
Arkiv för juni 2010
Vattendirigeringar
Igår kväll använde jag min statusrad på Facebook till att fråga om någon hade lust att träna vattenapportering med mig och Lhine idag efter jobbet. Fick snabbt svar från Elin med Alfons, Basco och Troy, så vi bestämde att vi skulle mötas upp utanför henne vid 13-tiden. Pernilla med Diva och Sudden var också sugna på att träna lite, så vi tre bilade ut till skogen tillsammans.
Min plan med Lhine var att träna dubbelmarkeringar, och göra någon enkel dirigeringsövning. Vår träning blev inte alls så som jag hade tänkt mig. Elin tyckte inte alls att jag skulle göra någon enkel dirigeringsövning, utan tyckte att jag gott kunde göra det svårare direkt och jobba in längre avstånd. Tvekade lite först, men tänkte att det kunde vara värt att prova något nytt.
Innan jag och Lhine gick ner till vattnet så kastade Elin ut två dummies på kanske 25 och 35 meters avstånd från land. Min vattentokiga hund gick fint bredvid mig ner till vattnet, och markerade tydligt att hon sett den första dummiesen när jag riktat in henne och viskat ”Titta..!”. Lhine gick jättefint ut på båda dummiesarna, och verkade inte speciellt störd av alla näckrosor hon fick simma igenom.
Elin kastade sedan ut en tredje dirigering, på samma linje som de två föregående, men ytterligare 10-15 meter ut förbi ett par stora stenar. Under tiden gick jag och Lhine iväg en bit så hon varken skulle se eller höra kastet. Lhine började att gå ut rakt och fint på dirigeringen, men sen precis när hon kommit upp i höjd med stenarna började hon snurra runt och leta. Jag lyckades få ut henne på rätt linje igen, och efter lite extra stöd vid stenarna så fortsatte hon rakt ut och hittade dummien!
Jag blev verkligen imponerad av Lhine idag, och känner mig jättenöjd med dagens träning. De tillfällen som vi har tränat dirigeringar på vatten går än så länge att räkna på en hand, så jag tycker att det har gått fort framåt! Jag måste nog sluta underskatta den där damen…
Thyra + Nimbus = Sant!
I lördags morse och igår eftermiddag fick Thyra och Nimbus till två lyckade parningar, med hängningar på 15-20 minuter. Varken jag, mamma eller Jenny trodde att det skulle bli något i lördags, för Nimbus visade noll intresse för Thyra trots att hon verkligen gjorde allt för att fånga hans uppmärksamhet. Han luktade inte ens på henne liksom…
… men så helt plötsligt var det klart!
Efter att de gått och nosat en stund tillsammans så satte sig Thyra och kissade framför Nimbus. Han fastnade med nosen i backen några sekunder, medan han hade en juckande Thyra över sig, och sedan var det som om något väcktes till liv inom honom! När Thyra juckat klart var Nimbus snabb och hoppade upp på henne, och träffade rätt direkt.
Igår kunde inte jag följa med och para, men Thyra och Nimbus hade haft jätteroligt tillsammans med en massa springande, brottande och boxande!
Nu närmar det sig!
Om bara lite mer än en vecka så drar lydnad-SM igång! Hotellet har precis blivit avbokat och jag har meddelat SM-gruppen om att de kan stryka mig och Thyra. Vi skippar vårat fjärde SM-kval och åker till Västerås istället, för att träffa Nimbus, Kolbäckens Jägermeister.
Ärligt talat så gråter jag inte över att vi missar SM i år. Visste att det var löp på gång, och trodde först att vi skulle klara oss precis när hon satte igång den 27:e maj… men så kom hon av sig, och jag höll tummarna för att hon skulle komma igång snabbt igen eller vänta ett tag så att höglöpet inte skulle infalla kring SM. Hade ju tänkt åka ändå och ta en liten minisemester, men icke!
Mesiga Sverige
Besökte SKKs internationell utställning borta på Himmelstalund en liten stund på förmiddagen. Kom väl dit ganska exakt 10.30, när bedömningen för golden retriever skulle börja. Hinner inte vara där många minuter, innan det ropas ut i högtalarna att det sitter en hund i en bil.
Efter ett par minuter kommer ytterligare ett utrop i högtalarna. Två utrop tycker jag är ett för mycket, även om det inte ska behövas ropas ut överhuvudtaget. Hur många chanser ska en så kallad hundvän få när den utsätter sin hund för ren livsfara? Om jag fick bestämma så skulle det krossas mycket mer bilrutor i detta land!
Till slut kommer ett tredje utrop, med lite mera allvar i tonen. Ägaren till den mercedes som det sitter en liten valp i har 10 minuter på sig att plocka ut sin hund ur bilen, för den mår inte bra, annars kommer polis tillkallas för att vidta åtgärder och krossa en ruta för få ut hunden.
Sedan hörs inga mer utrop, men fick sen höra lite från Tina (min chef) när jag mötte henne inne på området. Polisen hade fått komma, och det som satt i bilen var en pytteliten hund av bull- och terriertyp som inte kan ha varit mycket mer än nykläckt som Tina uttryckte det. Ni ska ju inte tro att ägaren skämdes och flydde hem med svansen mellan benen… nej då, han gick omkring halvt avklädd på utsidan av utställningsområdet och visade upp sina muskler och sin lilla stackars valp. Usch!
Detta med hundar i bilar när det är varmt ute är verkligen något som gör mig upprörd. Vad fan tänker folk med? Lämna hunden hemma!
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
