Nu har vi äntligen kommit igång!
Jag har väldigt svårt att träna bara därför att… utan måste ha ett provdatum framför mig. Att SM har börjat närma sig lite smått har inte fått mig att sätta fart direkt, men nu har jag eldat på lite grann genom att anmäla mig och Thyra till två tävlingar.
Thyra och Lhine fick jobba hårt i måndags, och så även idag. I måndags blev det fritt följ, konskick, dirigerings- och vittringsapportering. Vid konskicken var apporterna utlagda, vilket Thyra tycker är jättesvårt. Flera gånger travade hon sista biten, ställde sig med rumpan mot mig och sneglade med ett halvt öga åt mig håll och småryckte med hon väntade på dirigeringen. Till slut så ramlade poletten ner, och hon galopperade ut och rundade konen så hon stod mitt emot mig istället. Lhines konskick var kalas, och de två dirigeringarna hon fick var också riktigt bra!
Idag blev det som sagt träning igen. Rutan, inkallning och fjärr. Thyra satte konskicket direkt, så nu hoppas jag att hennes gamla konskick snart är raderade ur hennes hjärna. Skicket till rutan var inga konstigheter alls, och där blev det både korvbelöning och lek med bollen. Inkallningen gick väl inget vidare egentligen, men det var full fart och snygga stopp. Fast vid läggandet så satte sig Thyra ner, och hon lyssnade inte alls när jag ropade ”Ligg!” vid första stoppet och ”Stanna!” vid andra stoppet. Där har vi lite att jobba med, men det blir nog roligt. Thyra var riktigt flåsig när det var dags för fjärren, men det var lika bra som vanligt ändå. Duktiga Thyra-myran.
Lhine, som legat och betat gräs medan jag tränade med Thyra, gav mig ett riktigt lyckorus när hon hade blicken klistrad i mitt ansikte och kastade sig rakt ut och letade efter konen när jag kommenderade ”Framåt!”. Hade nog förväntat mig att hon skulle sitta kvar vid min sida och se ut som ett frågetecken, för jag tror inte att hon hade koll på var konen var. Damen har nog lärt sig att lyssna, istället för att bara chansa på nåt så fort jag öppnar munnen. Vid dirigeringen till rutan så trodde jag att Lhine skulle gå ut bakåt, och leta apportbock, men det var raka vägen mot rutan. Tjoho! Gjorde två skick med target och ett utan, och även här imponerade Lhine på sin matte. När jag ropade ”Stanna!” så slog hon nästan på rumpan för att snabbt hinna vända upp mot mig, istället för att fortsätta till den punkt där targeten legat.
Även med Lhine behövs det tränas en hel del inkallning, för hon har tappat bort sitt läggande helt. Hennes ställanden var inte så himla snygga heller. Jag vet att hon kan mycket bättre, och varför då nöja mig med något halvdant? Fjärren var lite sisådär. Jag har sett till att Lhine har fått väldigt sega lägganden, men dom hoppas jag att jag kan rätta till lite snabbt genom att helt enkelt se till att belöna oftare när hon gör rätt.
